Interpellation ställd till Bildningsnämndens ordförande Johan Söderberg: Uppföljning av tecken på hederskulturer bland elever som lämnat grundskolan

Katrineholm, 190918

Det är väl känt att det bland ett flertal av de flyktinggrupper som kommit till Sverige de senaste 5-10 åren finns stora inslag av det som vi i Sverige definierar som hedersförtryck. Detta förtryck kan ta sig olika former och vara påtagligt i större eller mindre omfattning. Det drabbar vuxna som barn, pojkar och män men framför allt kvinnor och flickor.

Flickor, och då framför allt unga flickor, drabbas genom att vuxna utövar en mycket stark kontroll över många av deras val i livet; deras klädsel, vilka de tillåts umgås med,när och i vilka miljöer de tillåts vistas, men ett av de allvarligare övergreppen består i risken att bli bortgift mot sin vilja. Det förekommer att flickor under sommarlovet mellan grundskolan och gymnasiet tas hem till ursprungslandet och där gifts bort med för dem okända, ofta betydligt äldre män. Hur vanligt detta är bland grupper i Katrineholm är för oss Liberaler okänt.

“Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt, men som inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning.”

Således förväntas kommunen ha god kännedom om vad ungdomar gör efter det att de lämnat grundskolan även om de inte inlett gymnasiestudier. Därutöver bör kommunen rimligen ha minst lika god kännedom om var dessa ungdomar befinner sig, för att försäkra sig om att ungdomarnas välmående. Förutom detta primära, bör kommunen också fastställa var dessa ungdomar befinner sig för att på så sätt kunna försäkra sig om att olika former av ekonomisk bistånd inte betalas under felaktiga grunder. 

Mina frågor till Bildningsnämndens ordförande Johan Söderberg (S) är: 

1. Hur många av de med 2019 avslutad grundskola i Katrineholm vet vi har gått vidare till gymnasial utbildning, antingen i Katrineholm eller på annan ort?
2. Hur många av de med 2019 avslutad grundskola i Katrineholm har gått vidare till arbete – arbetsmarknadsinsatser? Och vilka typer av insatser består dessa av?
3. Hur många av de med 2019 avslutad grundskola i Katrineholm saknar kommunen kännedom om?
4. Hur följer kommunen upp övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan för att på ett säkert sätt motverka bl.a. tvångsäktenskap?

Katrineholm den 30 september 2019 

Jesper Ek, Liberalerna